Duktig tjej
Idag har jag varit duktig. Har inföskaffat ett nytt gymkort =D. Så nu jävlar ska jag träna har jag bestämt mig. Nu ska jag bli fit =P Haha.
Nee men skämt åsido så nu ska jag verkligen ta tag i det här och börja träna regelbundet. Men det känns lite läskigt oxå eftersom jag ska gå dit själv, förrut har jag alltid haft någon med mig. Så nu får jag försöka klara mig själv, men det ska gå det med =)
Känner mig på ett så oerhört bra humör idag. Lixom sprudlar av energi. Känns underbart eftersom de senaste dagarna annars bara varit piss och pannkaka.
Kan bero på att solen sken idag, det gör faktiskt mycket för humöret.
Kan bero på att solen sken idag, det gör faktiskt mycket för humöret.
Så nu när jag ändå är full av en massa energi och ork så ska jag ta tag i hemmet och plocka undan lite =)
All this time...
Har spelat kort hela kvällen tillsammans med pojkvännen och hans familj. Vi spelade plump, och jag inser nu att jag bokstavligen suuger på det spelet. Men så gillar jag ju inte matte eller att räkna heller =P
Jag har funderat lite på det här med att ha diagnoser och så. Jag har ju b.l.a. borderline och AD/HD. När jag först fick min borderline diagnos kändes det väldigt blandat för mig. Samtidigt som jag tyckte det var skönt att få veta varför jag är som jag är, så kändes det även som ett slag i ansiktet. Som att jag har fått det på papper nu att jag verkligen är störd. Det har tagit mig ungefär 4 år i DBT att kunna acceptera det, jag har fortfarande inte accepterat det fullt ut,är på god väg. Men nu när jag äntligen har börjat kunna det så kom ytterligare en smäll.
En ny diagnos. Woopidoo, eller inte.
Känns som att jag bara vill lägga mig ner i sängen och aldrig gå upp. Bara ligga där och uggla.
En ny diagnos. Woopidoo, eller inte.
Känns som att jag bara vill lägga mig ner i sängen och aldrig gå upp. Bara ligga där och uggla.
Utan min familj och min älskade pojkvän hade jag säkert legat kvar där. Men jag har tagit mig upp, lite i alla fall. Jag har börjat ta babysteps igen. Å det behövs. För nu håller jag på att halka tillbaka i ormgropen.
NÄr jag äntligen tagt mig upp 8 steg så faller jag tillbaka 9 känns det som. Blir galen snart. Eller aa, vet inte om jag kan bli så mycket galnare men men.
Men nog pratat om deppigheter.
För att liva upp stämningen tänkte jag tipsa om en låt som får mig att må bra i alla fall
.
Maria Mena - All this time
Hittade den här låten av en slump på min dator för några år. Det var så tajmat när jag hittade den eftersom jag var hemma på permission från psyket och var verkligen nere i skiten så att säga. Hittade den här låten när jag gick igenom musiken och det var verkligen perfekt tillfälle att lyssna på den. För * just needed a push* som hon sjunger.
Nee
Nee säger jag bara. Det är inte roligt att vara jag just nu.
Livet suger rent ut sagt.
Inatt var det katastrof. Hela dagen hade jag gått runt och mått helkonstigt och när natten kom blev det sju resor värre. Jag kastade mina lugnande i golvet och lyckades självklart träffa min älskade pojkvän med dem. Så han blev arg, vilket är fullt förståeligt. Å då blev jag ännu argare och ännu ledsnare. Låg sen och grät i en timme non-stop. Kände mig som världens hemskaste människa. Skämdes gjorde jag oxå. Skämdes för mitt beteende och för den jag är, eller rättare sagt blivit. Skämdes för att jag betedde mig som en skitstövel.
Kan bara hoppas på att den här kvällen blir annorlunda och bättre
dålig uppdatering
Har sett filmen The Hobbit för kanske 3 veckor sedan och den var ju så bra. Vill se den igen men nu tänker jag vänta tills den kommer ut på DVD. Såg dock Beautiful creatures ganska nyligen och den var inte bra alltså. Jävla skitfilm. Blev så besviken på den. Inte alls som jag trott. Men, men jag ska läsa boken för det sägs att den är mycket bättre. Men så brukar det ju oxå vara, böckerna = bättre.
